Det grønne skiftet

Europaparlamentet går inn for å fremskynde ETS reform

Europaparlamentets miljökommitté (ENVI) stemte tirsdag  24. februar igenom ett förslag om å fremskynde reformen av Europas klimakvotesystem till 2019. Europakommissionen hadde först föreslagit 2021 som startdatum. Beslutet innebär att 1.7 miljarden carbonkvoter kommer att tas bort fra marknaden och läggas i en ”market stability reserve”. Förslaget måste förhandlas i rådet först innan något kan fastställas.

EU:s klimatkvotesystem ”Emission Trading Scheme ” (ETS) har som hensikt att minska industriers klimatpåverkan på ett kostnadseffektivt sätt. De industrier som har mulighet att rena sina utsläpp gör det, medan andra industrier kan välja att köpa klimakvoter och fortsätta släppa ut CO2.

När ETS implementerades valde man att dela ut kvoterna genom ”fri allokering”, istället för att sälja dem på aktion. Detta var på grund av rädslan att Europas industrier skulle tappas sin konkurrenskraft och flytta sina aktiviteter utomlands, så kallad ”carbon leakage”.  Detta är ett argument som kritiserats av många, eftersom det inte finns några goda bevis på att detta faktiskt har skett.

Detta resulterade i ett stort överskott av kvoter på marknaden som säljs till ett allt för lågt pris och därigenom inte skapar några incitament till industrin att minska sina utslipp. Genom att minska utbudet av det totala antalet kvoter kommer priset att stiga.

Nya energieffektivitetskrav för produkter under ”Ecodesign” direktivet att träda i kraft i 2015

I 2015 träder nya energieffektivitetskrav i kraft för ett antal produkter såsom ovner, varmtvannsberedere och kjeler.  Dessa är alla inkluderade i Ecodesign-direktivet fra 2009 som totalt omfattar över 40 produktgrupper. Dessa står för ca. 40% av EU:s totala carbonutslipp. Produkter som inte uppfyller kraven blir inte lovliga att säljas i butiker.

Felles EU-standarder främjar den inre marknaden och de kommer bli implementerade i Norsk lov. Genom att ha mer energieffektiva produkter minskar både behovet av energiimport och carbonutslipp. EU-medlemsländerna har genom det nya klimapaketet bundit sig till en 27% ökning av energieffektivitet till 2030. Industrigrupper har varit positiva till dessa typer av lovgivning og menar att det stimulerar konkurranskraft och innovation.

EU på väg att missa klimamålen för transport till 2050

Intressegruppen Transport & Environment skriver i en analys av en OECD rapport att EU:s medlemsländer är på väg att helt missa målen för minskade CO2 utsläpp i transportsektorn med 60% till 2050. Målen är specificerade i Europakommissionens transportvitbok fra 2011.

Problemet gäller speciellt vägtransporter (passagerare och frakt) som i 2012 stod för 72% av de totala utsläppen fra denna sektor. OECD rapportens projektioner menar att passagerartransporter endast kommer att se minskade CO2 utsläpp med 7-35% fram till 2050. Frakttransporter kommer i sin tur öka sina utsläpp med 28-55%. Detta innebär att målen inte kommer att nås även under ”ambitiösa förhållanden” som inkluderar användning av multimodala lösningar och kollektivtrafik.

Detta är otroligt problematiskt eftersom transportsektorn motsvarar ca. 24% av EU:s totala CO2 utsläpp. Transport är den enda sektor som idag fortsätter att öka sina utsläpp. Vanskelighetene med att reglera detta ligger bland annat i motstånd från en lobby-stark bilindustri[1] och att CO2 lovgivningen endast gäller nya kjøretøy. Detta innebär att utsläppen fortsätter i flera år efter att direktiven träder i kraft eftersom äldre bilar fortfarande finns i bruk. Problematiken ligger även i att hitta bränslen som effektivt kan ersätta bensin och diesel. Naturgas (CNG) och elektricitet har helt klart sina fördelar men är främst aktuelt på kortare sträckor. Vidare så är hydrogen ännu inte kommersiellt genomförbart. Samtidigt har EU misslyckats i att (korrekt) reglera biobränslen efter deras faktiska koldioxidintensitet. (Fuel Quality Directive).

Transport and Environment menar att EU måste skärpa CO2 kraven för personbilar ytterligare, öka beskattningen av fossila bränslen och därigenom främja elektromobilitet. Gällande tunga transporter så har EU ännu inte någon solid strategi, men det anses otroligt viktigt att ha tuffare krav på dessa kjøretøy i kombination med en ökad användning av tågtrafik.

Hela analysen finner du här.

”Kick-off” för Energiunionen

Onsdagen 4. Februar 2015 markerade den officiella starten för arbetet med energiunionen, ett av kommissionens prioritetsområden under 2015. Det är i nuläget relativt oklart exakt vad detta koncept kommer att innebära, mer än att det är drivet av tre generella mål:

  • Energisäkerhet
  • Konkurrenskraftig energimarknad
  • Öka andelen hållbar energi och minska mängden drivhusutsläpp

Policypaketet kommer att göras officiellt den 25. Februar och innehålla konkreta förslag inkluderande lovgivning, beslut och analys. Utöver energi kommer det att överskrida flera fagområden såsom transport, forskning, regional utveckling, utrikespolitik, handel och jordbruk.

Kommissionens vice-president ansvarig för Energiunionen Maroš Šefčovič meddelar att de kommer att vara mycket strikta i att se till att medlemsländerna implementerar lovgivningen.

Idén kring energiunionen är i grunden ett politiskt initiativ att minska EU:s avhengighet av Rysk energi som hamnade i ett kritiskt läge under krisen i Ukraina. Genom att integrera elektricitetnätverken kan EU lättare anpassa sig till eventuella avbrott i strömtillförsel. Samtidigt är det positivt för energi fra förnybara källor som vid energiöverskott kan skickas till regioner med brist på energi.

Intressegrupper inom miljö och transport menar att energiunionen kan vara ett utmärkt tillfälle att främja elektromobilitet. Exakt hur detta skulle kunna utformas är mycket viktigt att undersöka vidare.

Mer om energiunionen finner du här.

Forslag til nytt energi- og klimarammeverk for 2020 – 2030

Onsdag 22. januar fremmet Europakommisjonen et forslag til nytt energi- og klimarammeverk for 2020-2030. Forslaget inneholder en rekke endringer i forhold til 2020-målene, og vil behandles i Rådet i løpet av våren.

I forslaget legges det frem et mål om å redusere klimagassutslipp i EU med 40% innen 2030. Hvert land vil ha bindene ansvar for eget utslipp. I tillegg legges det frem et mål om bruk av minst 27% fornybar energi innen 2030, som et felles EU-mål. Dette innebærer ikke gitte krav til medlemslandene, men gir hvert enkelt land mer spillerom for å finne fremt til de løsningene som passer dem best. Forslaget inneholder også en ny stabiliseringsmekanisme for kvotehandelsystemet, men denne vil ikke igangsettes før i 2021. Energieffektiviseringsmålene har Europakommisjonen foreløpig lagt på vent, men de har planer om å komme tilbake til dette i 2014. I motsetning til 2020-målene, inneholder ikke dette forslaget noen nye krav til transportsektoren. Dette vil for våre medlemmer bety at de kan være friere i sine valg av løsninger for samferdsel. Du kan lese mer om forslaget på Europakommisjonens nettsider, eller i notatet fra Osloregionens Europakontor utsendt til våre medlemmer.

Europakommissionen beslutar att dra tillbaka initiativen i paketet för en Cirkulär Ekonomi

Til tross for omfattande protester fra både parlamentariker och miljöministrar beslutade Europakommissionen att ta tillbaka policyförslagen för en Cirkulär Ekonomi. Förslaget inkluderade nya direktiv för avfall, förbränning och återvinning.

EU-parlamentarikerna försökte nyligen lägga fram en resolution som kunde hindra kommissionen att dra tillbaka förslagen, men lyckades tyvärr inte få kvalificerad majoritet.

Tanken med policypaketet var att öka andelen återvinning av resurser i EU och dra nytte av mineraler som är viktiga för Europas industrier. Genom att minska mängden avfall och samtidigt öka andelen återvinning har man möjlighet att skapa nya jobb och samtidigt minska mängden drivhusgaser i atmosfären.

Policypaketet dras tillbaka på förslag av Kommissionens Första Vicepresident Frans Timmersmans som har fått i uppdrag att ta fram ”better regulation” och minska överflödig byråkrati. Timmermans har lovat att direktiven kommer att läggas fram på nytt under 2015, fast i mer ambitiösa former. En del EU-parlamentariker  och miljöorganisationer är oroliga att så inte blir fallet. Om detta blir faktum återstår att se.

Klima- og miljøhøsten 2014 i Brussel

Den norska EU-delegationen har nyligen skrivit en artikel som på ett bra sätt sammanfattar de viktigaste klima och miljöspörsmålen i Bryssel under 2014.

Klimamålen 2030

Målet er å kutte minst 40 prosent av utsleppa i EU innan 2030, samanlikna med nivået i 1990.  Detta er ett mycket ambitiöst förslag som kommer med viss flexibilitet eftersom europeiska rådet har möjlighet att omförhandlar förslaget efter FNs klima möte i slutet på 2015.

Kritik mot den nya Europakommissionen

Den nye europakommisjonen har fått kritikk for at klima- og miljøpspørsmål har fått mindre plass i politikken.  Både miljöministrar och intressegrupper har fruktat att olika förslag skall tas bort  for å oppnå vad som kallas ”better regulation” och mindre byråkrati. Förslaget om luftkvalitet och avfall har båda varit riskzonen att tas bort från agendan.

EU och USA frihandelsavtalet TTIP

Förhandlingarna som startade i 2013 har följts av en intensiv debatt på många områden. Amerikanska och europeiska intresseorganisationer har protesterat mot förhandlingarna på grund av att de fruktar degraderad lovgivning för miljö och socialspörsmål. Kommissionen har vid flera tillfällen uttalat det ikke vil bli tilfellet. Förhandlingarna kan väntas vara klara under slutet av 2015.

(Den fullständiga artikeln hittar du här)

Gardermoen langt fremme på biodrivstoff i fly

Osloregionens Europakontor ble invitert av Terres de France og Airport Regions Conference til å snakke om tiltak som gjøres i og rundt Gardermoen flyplass med hensyn til klimagassutslipp. I presentasjonen ble satsning på biodrivstoff til fly og bakke-kjøretøy, elbil-lading og hydrogen spesielt fremhevet.

Presentasjonen var i forbindelse med EU-prosjektet d’Air. Konferansen ble avholdt på Charles de Gaulles flyplassen i Paris. Les mer om d’air-prosjektet

Lokalt Open Days arrangement i Sarpsborg

Fylkesordfører i Østfold Ole Haabeth og fylkesordfører i Vestfold Per-Eivind Johansen

Østfold og Vestfold fylkeskommune inviterte 25. november til dialogkonferanse om smart spesialisering i Sarpsborg. Konferansen søkte å besvare spørsmålet: – Hvordan kan vår region bli ledende innen fornybar energi og biogass?

Konferansen startet med at fylkesordførere og representanter fra Østfold, Vestfold, Telemark, Buskerud og Oslo kom med budskapet om å se Oslofjordområdet som en samarbeidende region når det kommer til biogass.  Prosessen med å utvikle et råstoff – gjennom et biogassanlegg – og frem til en sluttbruker er lang. Og kombinert med det faktum at biogassbransjen er veldig ung, er det derfor viktig å se på utviklingen av verdikjeden for biogass i et større perspektiv enn bare et fylke.

Dialogkonferansen var en del av det offisielle Open Days 2014, som er den europeiske uken for byer og regioner, som avholdes i Brussel hver oktober. Du kan lese mer om Osloregionen Europakontors bidrag under Open Days her.

Du kan lese mer om seminaret gjennom nettsidene til Østfold Fylkeskommune eller Vestfold Fylkeskommune.

EU enige om nye klimamål for år 2030

40% redusert klimagassutslipp med 1990 som utgangspunkt ble det enighet om i Oktober 2014 i det europeiske råd. EUs medlemsland ble også enige om 27% fornybar energi i sluttbruk, men dette er ikke bindende for hvert land. 27% energiforbruksreduksjon ble også besluttet, heller ikke dette er bindende for hvert medlemsland.

Målene kan revurderes etter toppmøtet for klima i Paris i desember 2015. Les mer her