Det grønne skiftet

Stort fokus på klima- og energipolitikk under første halvdel av 2015

Under første halvdel av 2015 kom man i havn med noen viktige og politisk krevende saker på klima- og miljøområdet, viser en halvårsrapport fra den norske EU-delegasjonen.

EU var blant annet den første store økonomi til å sende inn sine utslippsmål (INDC) i forkant av Paris-toppmøtet (COP21), som finner sted senere i år. Likevel unnlot unionen å vedta posisjoner i forhold til møtet, og fjorårets toppmøtevedtak om 2030-målet viser noen svakheter. For eksempel at det ikke er klart og tydelig hva som menes med ”minst 40 prosent”. Men EU har fortsatt drevet et internasjonalt klimadiplomati til COP21, hvor de har sammenfallende interesser med Norge om ambisiøse utfall.

I februar kom Kommisjonen med forslaget om sirkulær økonomi, som skal legges fram før nyttår. Dette vil i tillegg til avfall, omfatte produktrelaterte problemstillinger. Det er et viktig og ambisiøst område, hvor én av Norges prioriteringer er å sikre at miljøgifter ikke materialgjenvinnes. Norge arrangerte et seminar i mai sammen med Sverige om temaet, som ble holdt i Parlamentet. Viktige ting som ble tatt opp var: Ambisiøse mål for materialgjenvinning, en miljøgiftsfri sirkulær økonomi og klare og tydelige avfallsdefinisjoner.

Samarbeid og felles mål

Når det gjelder klima- og miljøspørsmål, har Norge og EU en intensjon om en felles oppfyllelse. Det har vært samarbeid på ulike arenaer, og Norge har vært tilstede i Brussel gjennom flere innspill, besøk og arrangementer knyttet til den klima- og miljøpolitiske orden. I tillegg har Norge bidratt i forhold til innhold, prosess og formaliteter knyttet til en felles oppfyllelse, og inviteres nå til relevante kommisjonsarbeidsgrupper. Det ble også levert inn innspill til høringer om EU-regelverk som vil være aktuelle for Norge etter 2020.

Første halvår av 2015 var preget av posisjonering og mobilisering i forkant av større politikkpakker som vil komme senere i år og til neste år. Arbeidet med 2030-målet vil fortsette, selv om enighet om regelverket ser ut til å ta tid. Halvåret viste uansett at klima har fått en tydelig posisjon i Junckers nye energiunion.

Energi- og transport-eventer 2015

Här finner ni en kartläggning över relevanta energi og transport-event som skjer i Bryssel mellan september og december 2015. Fokus är på projektutveckling. Osloregionens Europakontor kommer att delta på ett flertal av dessa aktiviteter. Kontakta Karl Törnmarck vis ni har några spörsmål.

Miljøorganisasjoner (relativt) positive til EUs beslutning om å minske andelen klimakvoter i ETS

Det europeiske rådet, Parlamentet og Kommisjonen blev nylig enige i att minska det stora overskuddet av klimakvoter i ”European Union Emissions Trading Scheme” (ETS). Överenskommelsen kom etter uformelle diskusjoner mellan de tre partene, så kallat ”trilogen”.

ETS söker att på det mest ekonomiskt hensiktiga måten redusera utsläppen av CO2 i EU. Systemet omfattar utslipp fra industrier, kraftstationer og fly. Problemet har varit att priset på kvoter har vært altfor lavt på grund av ett overskudd av kvoter og lavere industriell aktivitet etter den ekonomiska krisen.

EU har nu kommit överens om att dra tilbake det stora overskuddet av klimakvoter och legge dem i en ”market stability reserve”. Land med høyere BNP kommer att lägga undan ett større antall kvoter for att fordelingen skall vara så rettferdig som mulig.

Beslutningen ønskes velkommen av de flesta miljögrupper som ”ett steg i riktig retning”, även om det inte är tilstrekkelig for att lösa de mer fundamentala strukturella problemen som finns i systemet.

Startdatum för denne prosessen är satt till 2019. Både Tyskland och UK hade hoppats på att detta skulle ske redan 2017.

Enighet i EU om en 7% grense for landbaserte biodrivstoff

Det Europeiske rådet, Kommisjonen och Parlamentet ble den 28 April enige i spørsmålet om å begrensa andelen landbaserende biodrivstoff til 7%. Målet är altså satt over nuværende konsumpsjon  av dissa drivstoff, som ar på  5%. Dette innebar att vedlegget i direktivet på kort sikt ikke kommer att innebære några radikala forandringer for offentlig og privat sektor. På lang sikt ar det trolig att kommisjonen kommer att arbeida for att stötte 2a og 3e generasjonens biodrivstoff som ar produsert fra eksempelvis alger og restavfall.  Dette ar spesifisert i kommisjonens melding om ”Energi Unionen”.

Problematikken med vissa fornybare drivstoff produsert fra avlinger ar att forskning viser att de indirekte kan ha en negativ effekt på miljø. Dette ar på grund av att den globale etterspørselen etter dyrkbar jord øker. Når dette skjer så trenger bønder avvirka vegetasjon som binder karbon i marken med hensikt att göra plats for jordbruk. Dette fenomenet kallas normal sett för ”indirect land-use change” (ILUC). Det gjør att den indirekta klimapåverkan fra dessa drivstoff økar. Många menar även att jordens priser på mat stiger på grund av ökad efterfrågan av bio-drivstoff ökat.

Parlamentsmedlemmer slår ned på unødvendig bruk av plastposer

Tirsdag 28. April vedtok Europaparlamentet nye regler for bruk av plastposer, og krever en nedgang i bruken av de vanligste og mest forurensende typer plastposer. I dag ender en stor andel av plastposer opp direkte i naturen som ubehandlet avfall, hvilket er en stor utfordring for miljøet.

EUs medlemsstater vil ha mulighet til å velge mellom to alternativer. Enten å sette inn tiltak som sikrer en nedgang av det gjennomsnittlige, årlige plastposeforbruket  til 90 lette plastposer per innbygger ved utgangen av 2019, og ned til 40 innen utgangen av 2025. Eller å sikre at det innen 2018 ikke lenger gis lette plastposer  gratis over disk til handlere. Europakommisjonen vil også innen 2017 måtte komme med forslag på merking av biologisk nedbrytbare plastposer, som en annerkjennelse av de positive miljøeffektene disse har.

Lette plastposer ødelegges fortere enn tykkere plastposer, og er derfor mindre egnede for gjenbruk. I 2010 brukte hver EU-borger anslagsvis 198 plastposer, hvor 90 % var tynne plastposer. Bruken av disse plastposene er forventet å øke ytterligere dersom man ikke setter inn tiltak.

Sirkulær økonomi tilbake på kommisjonens agenda

Den Europeiska kommissionen har meddelat att de under april månad kommer att släppa ett nytt ramverk för en sirkulær økonomi. Detta kommer att följas av en offentlig konsultation och konferens där olika aktörer har mulighet att kommentera förslaget. Vi kan förvänta oss en rad olika nya policyförslag i slutet av 2015 gällande gjenvinning.

Kommissionen fick tidigare i år mye kritik för att de trekket sirkulær økonomi pakke. I følge första vicepresident Frans Timmermans var motiveringen att förslaget var för byråkratiskt formulerat. Han menar även att de nya direktiven kommer att vara mer ambisiøse, dekke fler sektorer och vara mer anpassade til individuella medlemsländer.

EUs medlemsländer producerade under 2012 hela 2.5 miljarder tonn avfall, alltså ca. 5 tonn per invånare och år. Av detta gikk kun 36% till resirkulering, mens 37% havnet på søppelfylling.

Att främja en sirkulær økonomi är inte bara positivt för miljön, det kan även vara nyttigt för ekonomin. Anslag sier at en 30% ökning i resurseffektivitet kan skapar så mycket som två miljoner nya jobb.

Rådet föreslår icke-obligatoriska mål för biobränslen

Debatten kring hur EU skall agera för att begränsa andelen mat-baserade biobränslen har nu börjat i ”Trilogen”, där direktiv diskuteras direkt mellan representanter från rådet, parlamentet och kommissionen.

I utgangspunktet föreslog kommissionen att begränsa denna andel biobränslen till 5% av total konsumtion. Rådet föreslog därefter en 7% spärr till följd av parlamentet som valde en gräns på 6%. Ett utkast av direktivet som blivit läckt före det skulle offentliggöras  visar nu på att rådet söker att få en överenskommelse som inkluderar en icke-obligatorisk spärr på 7%. Detta kan anses vara ett ytterligare försvagande av direktivet.

Parlamentet mottog inte rådets anbud och direktivet kommer att diskuteras igen i mitten av april. Om man inte kan komma överens då går förslaget vidare till en special kommitté som söker megle mellan parterna.  Om detta misslyckas så avvisas direktivet.

Problematiken med vissa förnybara drivstoff producerade fra avlinger är att forskning visat att de indirekt kan ha en negativ effekt på miljön. Detta är på grund av att den globala etterspørselen etter dyrkbar jord ökar. När detta sker så måste bönder avverka vegetation som bundit carbon i marken med hensikt att göra plats för jordbruk. Detta fenomenet kallas normal sett för ”indirect land-use change” (ILUC). Det gör att den indirekta klimapåverkan fra dessa drivstoff ökar. Många menar även att jordens priser på mat stigit på grund av ökad efterfrågan av bio-drivstoff ökat.

Felles-europeisk system for trafikantbetaling i vegnettet

Forrige uke ble en ny forskrift om elektronisk trafikantbetaling i vegnettet fastsatt i statsråd. Denne skal sikre at norske systemer for elektronisk trafikantbetaling blir klargjort for å virke sammen med andre slike systemer i Europa. Forskriften er en del av grunnlaget for arbeidet med å få til en ordning med en felles-europeisk elektronisk trafikantbetalingstjeneste.

Målet er at man i fremtiden skal ha en såkalt ”EETS-brikke” (European Electronic Toll Service) som kan benyttes i hele Europa. Ordningen skal være basert på frivillighet, men norske bilister vil kunne anskaffe seg EETS-brikker som kan brukes til trafikantbetaling i hele Europa, mens utenlandske bilister vil kunne bruke sine brikker i Norge.

Det nærmeste man har kommet en felles-europeisk trafikantbetalingstjeneste i dag er en felles betalingstjeneste mellom Norge, Sverige, Danmark og Østerrike kalt EasyGo-samarbeidet, hvor trafikantene kan benytte samme brikke i de fire landene. En vanlig norsk AutoPASS-brikke kan derimot kun brukes i Skandinavia. Et helhetlig felles-europeisk system for trafikantbetaling vil kunne forenkle bilreiser i Europa og forskriften som legges til grunn inneholder flere bestemmelser om organisering og gjennomføring av en slik betalingstjeneste.

Seminar: “Towards Zero Emission Road Transport”.

Torsdag 5. mars (2015) ble det organisert ett seminar på Norway house gällande electromobilitet. Innledere var bland andra fylkesordfører för Akershus Anette Solli og klima og miljöminister Tine Sundtoft. På plats fanns även representanter fra Volvo og Nissan som fremla industrins syn på hur politiker kan skapa goda förhållanden för electromobilitet.

Seminariet sökte å spre Norges erfaringer som världens främsta land inom electromobilitet. EU:s el og hybrid bilar tilsvarer kun 1% av den totala bilparken, något som är väldigt problematiskt eftersom Europakommissionen har som målsättning att halvera antalet konventionella köretöy i städer till 2030.

Eventet organiserades av den norska EU-delegationen tillsammans med ”European Bureau for Conservation and Development.

Europaparlamentets miljökommitté (ENVI) går inn för å begränsa andelen ikke bärkraftiga drivstoff.

Tirsdag 24. februar röstade ENVI kommittén igenom ett förslag som begränsar andelen drivstoff producerad från avlinger till 6%. Förslaget er mer ambitiöst enn rådets förslag som innledningsvis låg på 7%. Hensikten är att främja så kallade 2a Generationens drivstoff som är producerade från restavfall och alger. Detta beslut må först förhandlas i europeiskarådet innan det bli vedtatt.

EU har som mål att 10% av alla drivstoff inom transportsektorn skall komma fra förnybara resurser till 2020. Samtidigt skall CO2 avtrycket från dessa bränslen minska med 6% inom samma tidsperiod.

Problematiken med vissa förnybara drivstoff producerade fra avlinger är att forskning visat att de indirekt kan ha en negativ effekt på miljön. Detta är på grund av att den globala etterspørselen etter dyrkbar jord ökar. När detta sker så måste bönder avverka vegetation som bundit carbon i marken med hensikt att göra plats för jordbruk. Detta fenomenet kallas normal sett för ”indirect land-use change” (ILUC). Det gör att den indirekta klimapåverkan fra dessa drivstoff ökar. Många menar även att jordens priser på mat stigit på grund av ökad efterfrågan av bio-drivstoff ökat.

Bilden nedan visar att ILUC är särskilt aktuellt för biodiesel producerat fra raps, soja och palmolja. Dess totala klimaeffekt överstiger konventionell diesel.

Läs mer om biobränslen och dess inverka på miljö her.

envi nettsak