Det grønne skiftet

Parlamentsmedlemmer slår ned på unødvendig bruk av plastposer

Tirsdag 28. April vedtok Europaparlamentet nye regler for bruk av plastposer, og krever en nedgang i bruken av de vanligste og mest forurensende typer plastposer. I dag ender en stor andel av plastposer opp direkte i naturen som ubehandlet avfall, hvilket er en stor utfordring for miljøet.

EUs medlemsstater vil ha mulighet til å velge mellom to alternativer. Enten å sette inn tiltak som sikrer en nedgang av det gjennomsnittlige, årlige plastposeforbruket  til 90 lette plastposer per innbygger ved utgangen av 2019, og ned til 40 innen utgangen av 2025. Eller å sikre at det innen 2018 ikke lenger gis lette plastposer  gratis over disk til handlere. Europakommisjonen vil også innen 2017 måtte komme med forslag på merking av biologisk nedbrytbare plastposer, som en annerkjennelse av de positive miljøeffektene disse har.

Lette plastposer ødelegges fortere enn tykkere plastposer, og er derfor mindre egnede for gjenbruk. I 2010 brukte hver EU-borger anslagsvis 198 plastposer, hvor 90 % var tynne plastposer. Bruken av disse plastposene er forventet å øke ytterligere dersom man ikke setter inn tiltak.

Sirkulær økonomi tilbake på kommisjonens agenda

Den Europeiska kommissionen har meddelat att de under april månad kommer att släppa ett nytt ramverk för en sirkulær økonomi. Detta kommer att följas av en offentlig konsultation och konferens där olika aktörer har mulighet att kommentera förslaget. Vi kan förvänta oss en rad olika nya policyförslag i slutet av 2015 gällande gjenvinning.

Kommissionen fick tidigare i år mye kritik för att de trekket sirkulær økonomi pakke. I følge första vicepresident Frans Timmermans var motiveringen att förslaget var för byråkratiskt formulerat. Han menar även att de nya direktiven kommer att vara mer ambisiøse, dekke fler sektorer och vara mer anpassade til individuella medlemsländer.

EUs medlemsländer producerade under 2012 hela 2.5 miljarder tonn avfall, alltså ca. 5 tonn per invånare och år. Av detta gikk kun 36% till resirkulering, mens 37% havnet på søppelfylling.

Att främja en sirkulær økonomi är inte bara positivt för miljön, det kan även vara nyttigt för ekonomin. Anslag sier at en 30% ökning i resurseffektivitet kan skapar så mycket som två miljoner nya jobb.

Rådet föreslår icke-obligatoriska mål för biobränslen

Debatten kring hur EU skall agera för att begränsa andelen mat-baserade biobränslen har nu börjat i ”Trilogen”, där direktiv diskuteras direkt mellan representanter från rådet, parlamentet och kommissionen.

I utgangspunktet föreslog kommissionen att begränsa denna andel biobränslen till 5% av total konsumtion. Rådet föreslog därefter en 7% spärr till följd av parlamentet som valde en gräns på 6%. Ett utkast av direktivet som blivit läckt före det skulle offentliggöras  visar nu på att rådet söker att få en överenskommelse som inkluderar en icke-obligatorisk spärr på 7%. Detta kan anses vara ett ytterligare försvagande av direktivet.

Parlamentet mottog inte rådets anbud och direktivet kommer att diskuteras igen i mitten av april. Om man inte kan komma överens då går förslaget vidare till en special kommitté som söker megle mellan parterna.  Om detta misslyckas så avvisas direktivet.

Problematiken med vissa förnybara drivstoff producerade fra avlinger är att forskning visat att de indirekt kan ha en negativ effekt på miljön. Detta är på grund av att den globala etterspørselen etter dyrkbar jord ökar. När detta sker så måste bönder avverka vegetation som bundit carbon i marken med hensikt att göra plats för jordbruk. Detta fenomenet kallas normal sett för ”indirect land-use change” (ILUC). Det gör att den indirekta klimapåverkan fra dessa drivstoff ökar. Många menar även att jordens priser på mat stigit på grund av ökad efterfrågan av bio-drivstoff ökat.

Felles-europeisk system for trafikantbetaling i vegnettet

Forrige uke ble en ny forskrift om elektronisk trafikantbetaling i vegnettet fastsatt i statsråd. Denne skal sikre at norske systemer for elektronisk trafikantbetaling blir klargjort for å virke sammen med andre slike systemer i Europa. Forskriften er en del av grunnlaget for arbeidet med å få til en ordning med en felles-europeisk elektronisk trafikantbetalingstjeneste.

Målet er at man i fremtiden skal ha en såkalt ”EETS-brikke” (European Electronic Toll Service) som kan benyttes i hele Europa. Ordningen skal være basert på frivillighet, men norske bilister vil kunne anskaffe seg EETS-brikker som kan brukes til trafikantbetaling i hele Europa, mens utenlandske bilister vil kunne bruke sine brikker i Norge.

Det nærmeste man har kommet en felles-europeisk trafikantbetalingstjeneste i dag er en felles betalingstjeneste mellom Norge, Sverige, Danmark og Østerrike kalt EasyGo-samarbeidet, hvor trafikantene kan benytte samme brikke i de fire landene. En vanlig norsk AutoPASS-brikke kan derimot kun brukes i Skandinavia. Et helhetlig felles-europeisk system for trafikantbetaling vil kunne forenkle bilreiser i Europa og forskriften som legges til grunn inneholder flere bestemmelser om organisering og gjennomføring av en slik betalingstjeneste.

Seminar: “Towards Zero Emission Road Transport”.

Torsdag 5. mars (2015) ble det organisert ett seminar på Norway house gällande electromobilitet. Innledere var bland andra fylkesordfører för Akershus Anette Solli og klima og miljöminister Tine Sundtoft. På plats fanns även representanter fra Volvo og Nissan som fremla industrins syn på hur politiker kan skapa goda förhållanden för electromobilitet.

Seminariet sökte å spre Norges erfaringer som världens främsta land inom electromobilitet. EU:s el og hybrid bilar tilsvarer kun 1% av den totala bilparken, något som är väldigt problematiskt eftersom Europakommissionen har som målsättning att halvera antalet konventionella köretöy i städer till 2030.

Eventet organiserades av den norska EU-delegationen tillsammans med ”European Bureau for Conservation and Development.

Europaparlamentets miljökommitté (ENVI) går inn för å begränsa andelen ikke bärkraftiga drivstoff.

Tirsdag 24. februar röstade ENVI kommittén igenom ett förslag som begränsar andelen drivstoff producerad från avlinger till 6%. Förslaget er mer ambitiöst enn rådets förslag som innledningsvis låg på 7%. Hensikten är att främja så kallade 2a Generationens drivstoff som är producerade från restavfall och alger. Detta beslut må först förhandlas i europeiskarådet innan det bli vedtatt.

EU har som mål att 10% av alla drivstoff inom transportsektorn skall komma fra förnybara resurser till 2020. Samtidigt skall CO2 avtrycket från dessa bränslen minska med 6% inom samma tidsperiod.

Problematiken med vissa förnybara drivstoff producerade fra avlinger är att forskning visat att de indirekt kan ha en negativ effekt på miljön. Detta är på grund av att den globala etterspørselen etter dyrkbar jord ökar. När detta sker så måste bönder avverka vegetation som bundit carbon i marken med hensikt att göra plats för jordbruk. Detta fenomenet kallas normal sett för ”indirect land-use change” (ILUC). Det gör att den indirekta klimapåverkan fra dessa drivstoff ökar. Många menar även att jordens priser på mat stigit på grund av ökad efterfrågan av bio-drivstoff ökat.

Bilden nedan visar att ILUC är särskilt aktuellt för biodiesel producerat fra raps, soja och palmolja. Dess totala klimaeffekt överstiger konventionell diesel.

Läs mer om biobränslen och dess inverka på miljö her.

envi nettsak

Europaparlamentet går inn for å fremskynde ETS reform

Europaparlamentets miljökommitté (ENVI) stemte tirsdag  24. februar igenom ett förslag om å fremskynde reformen av Europas klimakvotesystem till 2019. Europakommissionen hadde först föreslagit 2021 som startdatum. Beslutet innebär att 1.7 miljarden carbonkvoter kommer att tas bort fra marknaden och läggas i en ”market stability reserve”. Förslaget måste förhandlas i rådet först innan något kan fastställas.

EU:s klimatkvotesystem ”Emission Trading Scheme ” (ETS) har som hensikt att minska industriers klimatpåverkan på ett kostnadseffektivt sätt. De industrier som har mulighet att rena sina utsläpp gör det, medan andra industrier kan välja att köpa klimakvoter och fortsätta släppa ut CO2.

När ETS implementerades valde man att dela ut kvoterna genom ”fri allokering”, istället för att sälja dem på aktion. Detta var på grund av rädslan att Europas industrier skulle tappas sin konkurrenskraft och flytta sina aktiviteter utomlands, så kallad ”carbon leakage”.  Detta är ett argument som kritiserats av många, eftersom det inte finns några goda bevis på att detta faktiskt har skett.

Detta resulterade i ett stort överskott av kvoter på marknaden som säljs till ett allt för lågt pris och därigenom inte skapar några incitament till industrin att minska sina utslipp. Genom att minska utbudet av det totala antalet kvoter kommer priset att stiga.

Nya energieffektivitetskrav för produkter under ”Ecodesign” direktivet att träda i kraft i 2015

I 2015 träder nya energieffektivitetskrav i kraft för ett antal produkter såsom ovner, varmtvannsberedere och kjeler.  Dessa är alla inkluderade i Ecodesign-direktivet fra 2009 som totalt omfattar över 40 produktgrupper. Dessa står för ca. 40% av EU:s totala carbonutslipp. Produkter som inte uppfyller kraven blir inte lovliga att säljas i butiker.

Felles EU-standarder främjar den inre marknaden och de kommer bli implementerade i Norsk lov. Genom att ha mer energieffektiva produkter minskar både behovet av energiimport och carbonutslipp. EU-medlemsländerna har genom det nya klimapaketet bundit sig till en 27% ökning av energieffektivitet till 2030. Industrigrupper har varit positiva till dessa typer av lovgivning og menar att det stimulerar konkurranskraft och innovation.

EU på väg att missa klimamålen för transport till 2050

Intressegruppen Transport & Environment skriver i en analys av en OECD rapport att EU:s medlemsländer är på väg att helt missa målen för minskade CO2 utsläpp i transportsektorn med 60% till 2050. Målen är specificerade i Europakommissionens transportvitbok fra 2011.

Problemet gäller speciellt vägtransporter (passagerare och frakt) som i 2012 stod för 72% av de totala utsläppen fra denna sektor. OECD rapportens projektioner menar att passagerartransporter endast kommer att se minskade CO2 utsläpp med 7-35% fram till 2050. Frakttransporter kommer i sin tur öka sina utsläpp med 28-55%. Detta innebär att målen inte kommer att nås även under ”ambitiösa förhållanden” som inkluderar användning av multimodala lösningar och kollektivtrafik.

Detta är otroligt problematiskt eftersom transportsektorn motsvarar ca. 24% av EU:s totala CO2 utsläpp. Transport är den enda sektor som idag fortsätter att öka sina utsläpp. Vanskelighetene med att reglera detta ligger bland annat i motstånd från en lobby-stark bilindustri[1] och att CO2 lovgivningen endast gäller nya kjøretøy. Detta innebär att utsläppen fortsätter i flera år efter att direktiven träder i kraft eftersom äldre bilar fortfarande finns i bruk. Problematiken ligger även i att hitta bränslen som effektivt kan ersätta bensin och diesel. Naturgas (CNG) och elektricitet har helt klart sina fördelar men är främst aktuelt på kortare sträckor. Vidare så är hydrogen ännu inte kommersiellt genomförbart. Samtidigt har EU misslyckats i att (korrekt) reglera biobränslen efter deras faktiska koldioxidintensitet. (Fuel Quality Directive).

Transport and Environment menar att EU måste skärpa CO2 kraven för personbilar ytterligare, öka beskattningen av fossila bränslen och därigenom främja elektromobilitet. Gällande tunga transporter så har EU ännu inte någon solid strategi, men det anses otroligt viktigt att ha tuffare krav på dessa kjøretøy i kombination med en ökad användning av tågtrafik.

Hela analysen finner du här.

”Kick-off” för Energiunionen

Onsdagen 4. Februar 2015 markerade den officiella starten för arbetet med energiunionen, ett av kommissionens prioritetsområden under 2015. Det är i nuläget relativt oklart exakt vad detta koncept kommer att innebära, mer än att det är drivet av tre generella mål:

  • Energisäkerhet
  • Konkurrenskraftig energimarknad
  • Öka andelen hållbar energi och minska mängden drivhusutsläpp

Policypaketet kommer att göras officiellt den 25. Februar och innehålla konkreta förslag inkluderande lovgivning, beslut och analys. Utöver energi kommer det att överskrida flera fagområden såsom transport, forskning, regional utveckling, utrikespolitik, handel och jordbruk.

Kommissionens vice-president ansvarig för Energiunionen Maroš Šefčovič meddelar att de kommer att vara mycket strikta i att se till att medlemsländerna implementerar lovgivningen.

Idén kring energiunionen är i grunden ett politiskt initiativ att minska EU:s avhengighet av Rysk energi som hamnade i ett kritiskt läge under krisen i Ukraina. Genom att integrera elektricitetnätverken kan EU lättare anpassa sig till eventuella avbrott i strömtillförsel. Samtidigt är det positivt för energi fra förnybara källor som vid energiöverskott kan skickas till regioner med brist på energi.

Intressegrupper inom miljö och transport menar att energiunionen kan vara ett utmärkt tillfälle att främja elektromobilitet. Exakt hur detta skulle kunna utformas är mycket viktigt att undersöka vidare.

Mer om energiunionen finner du här.